Det här är den tredje artikeln i en artikelserie som behandlar kvalitet-, miljö-, och arbetsmiljödokumentation. Den handlar om Egenkontroller
Övriga artiklar i samma artikelserie:

• Riskfritt med en bra Riskanalys! – En artikel om hur man upprättar en bra riskanalys och om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Artikeln tar också upp syften och krav på en riskanalys. Men belyser också vanliga brister i arbetsmiljöarbetet.
• Kemikalier – Hanteras varsamt! – En artikel om hur man upprättar en kemikalieförteckning och vilka lagar och regler som finns runt kemikaliehantering.
• Tuta & kör… eller!? – Körtillstånd är A-O – En artikel om vad som gäller för körtillstånd och vad det ska innehålla.
• Arbetsmiljöplan – Planera för välmående! – En artikel som behandlar dokumentet arbetsmiljöplan, vad det är, dess syfte samt när den behövs. Men också vem som är ansvarig och vad den ska innehålla.
• Planera för bra kvalitét och miljö! – En artikel där vi går igenom hur man skapar en bra kvalitets- och miljöplan. Vi tittar också lite på standarder och dess syfte. Men också vad som skiljer en kvalitets- och miljöplan för ett projekt och hela företaget,

Lite historia

För drygt 50 år sedan var det inte många som kände till begreppet egenkontroll trots att kontroll av det egna arbetet faktiskt var nästan lika vanligt förekommande.
Entreprenören utförde provningar medans beställaren kontrollerade resultatet.
Det var kontrollanter, besiktningsmän och kommunala byggnadsinspektörer som sågs som en skyddsnät som hindrade att fel förblev oupptäckta.
Dokument över utförd egenkontroll och att det skulle ha formen av utfästelse var alltså inget som tillämpades.

Dokumenterad egenkontroll

Att kontrollera något utan att dokumentera eventuella åtgärder och dess resultat skapar givetvis inget mervärde för någon. Varken kontrollen eller resultatet av den kan då visas i efterhand. Dokumentationen av egenkontrollen år helt avgörande för beställaren men också för det egna företaget i sitt arbete på ständig förbättring.

Vi dödar en myt

Det är en ganska vanlig uppfattning att allt ska kontrolleras. – Så är inte fallet.
En noggrann och skicklig hantverkare gör oftast rätt från början och en kontroll kan vara onödig. Däremot kan det vara en ren självbevarelsedrift att kontrollera praktikant som kanske är slarvig. Det finns heller inget krav att utföra kontroller på alla objekt för att säkerställa riktigheten.

Vad som bör vara vägledande här är dels kännedom om personal och insamlad information från tidigare år, om återkommande fel.
Givetvis kan kritiska arbetsmoment som t ex dolda montage alltid vara bra att
ha noga dokumenterad då konsekvenserna av fel riskerar att bli stora.

I många fall är kontroller föreskrivna i underlaget till en entreprenad, dessa kan ibland upplevas som mindre meningsfulla och slentrianmässiga. I dessa fall är det bättre att söka en uppgörelse med beställaren än att genomföra meningslösa kontroller.

Att ställa krav på att allt ska utsättas för egenkontroll är oklokt. Det bättre att entreprenören visar på den bedömningsgrund för vilken beslutet om vilka kontrollpunkter som ska genomföras för beställaren.

En egenkontrollen som inte upplevs som meningsfull för den som ska utföra den kommer inte heller att vara meningsfull för beställaren eller det egna företaget.

Vad är och vad är inte egenkontroll?

Definitionen av egenkontroll är “undersökning som utförs i egen verksamhet, på eget ansvar, för att fastslå om ett objekt beträffande en eller flera egenskaper fyller givna krav” (TNC95).

Enligt definitionen är egenkontroll således en undersökning “i egen verksamhet”.
En vanlig missuppfattning är att kontrollen ska göras av den som utfört arbetet – så är det inte. Det skulle vara rätt bortkastad tid. Förmodligen skulle varken den skicklige hantverkaren eller den slarvige praktikanten hitta några fel. Den skicklige hantverkaren gör givetvis inte några fel och den slarviga praktikanten inser förmodligen inte att något fel har begåtts.

Den som har genomfört arbetet kan också genomföra kontrollen. I detta fall så krävs ett hjälpmedel iform av en tydligt upprättad checklista.

Att kontrollera att det nyss utförda arbetet är utfört är inte en egenkontroll.. En sådan kontroll behöver inte vara utan värde utan tvärtom bör det vara en del av det dagliga arbetet. Det kan också föreligga behov av att bocka av vilka arbetsmoment som är genomförda och inte i en entreprenad. Däremot behöver detta inte dokumenteras mellan parterna i projektet.

Med egenkontroll avses en kontroll av att kraven på det kontrollerade är uppfyllda. Det kan vara att arbetet är fackmässigt, att det följer ritningar, beskrivningar och montagenavisningar. Det kan också vara att det är komplett och färdigt samt samordnat med andra berörda åtaganden.

Ansvar och behörighet

Vem har då ansvaret och behörighet att utföra en egenkontroll? – Jo som skrivet ovan kan vem som helst genomföra egenkontrollen. Däremot om dokumentet över en egenkontroll ska utgöra en utfästelse av att det kontrollerade arbetet är utfört avtalsenligt så måste kontrollen verifieras av en person på företaget som har befogenheter till detta.

Det är viktigt att vara medveten om att ett dokument som inte är signerat på ett spårbart sätt kan underkännas. Ett dokument som inte är signerat och spårbart kan ses som en icke utförd kontroll.

Garanti, fel och vikten av bra egenkontroll

Om det framkommer fel, som inte upptäckts vid egenkontrollen eller som borde ha märkts vid slutbesiktningen, dvs ett s k dolt fel, gäller entreprenadgarantin. Detta oavsett om en egenkontroll genomförts eller inte. För fel som framträder efter garantitidens slut men inom den tioåriga ansvarstiden kan den dokumenterade egenkontrollen ha stor betydelse. Detta i fall då det ska bedömas om felet har sin grund i vårdslöshet eller inte.

Om det i efterhand framkommer att egenkontrollen inte är utförd eller väldigt felaktigt utförd eller dokumenterad kan egenkontrollen själv utföra vårdslöshet som utför utvidgat ansvar.

I allvarliga fall där t ex något medfört skada på sak eller person kan allmänrättsigt ansvar genom osant intygande uppkomma (15 kap 11§ Brottsbalken).

En bra egenkontroll och dess innehåll

Frågan på allas läppar: Hur gör jag nu en bra egenkontroll och vad bör den innehålla för information? Lyckligtvis har vi svaren.

Kontrollobjekt, kontrollpunkt och krav

En checklista för egenkontroll ska givetvis innehålla vad som kontrollera, dvs själva objektet samt vad som avses kontrollers hos objektet. Det kanske viktigaste är dock vilka krav som ställs på kontrollen för att den som kontrollerar ska få godkänna kontrollpunkten.

• Objekt: Cirkulationspump
• Kontrollpunkt: Montage
• Krav: Fackmässigt, komplett, stabilt med vibrationsdämpare

Vad säkerställer att kontrollpunkten och kravet är uppfyllt

En oerhört viktig rubrik och som ska framgå av checklistan, är Mot vad dvs mot vad sker kontrollen.
I vårt exempel ovan skulle det kunna röra sig om att vi väljer att göra kontrollen emot Montageanvisning.
På samma skulle en kontroll av Materialet där kravet är att vi kontrollerar att det är rätt fabrikat modell och dimension kunna kontrolleras mot både bygghandling och orderbekräftelse.

Vem gör kontrollen

Som vi konstaterade så kan det vara viktigt vem som utför en kontroll. Detta behöver således framgå på checklistan för att skapa tydlighet och undvika missförstånd. Det kan vara en specifik person som ska genomföra en viss kontrollpunkt eller kanske en grupp t ex Samtliga montörer.

När, hur, och typ kontroll och omfattning

Nedan följer information som är av vikt för tydligheten, både för beställaren och entreprenadföretaget.

När i tid något ska genomföras är bra information för såväl beställaren som för den som genomför kontrollen. Den som utför kontrollen vet när den förväntas utföras och beställaren kan tydligt se att den utförts i tid. Detta kan vara angivet i datum men också i mer generella termer som En vecka innan slutbesiktning eller Vid montage.

Hur något ska genomföras skapar också tydlighet. Här talar man om tre olika typer av kontroller. Något kan göras okulärt, dvs genom tillsyn. Det kan också mätas eller så kan någonting provas så att et fungerar på avsett sätt. Till exempel kan man prova rotationsriktningen på en fläkt Man kan mäta avståndet från vägg till golvbrunnens placering. Och man skulle, okulärt, kunna kontrollera så att det är rätt fabrikant och modell på materialet

Typ av kontroll är också en bra information att redovisa. Den är till för att visa på om kontrollpunkten är lagstadgad, avtalad eller företagets egna kontrollpunkt.
Med avtalad avses således kontrollpunkt som inte är lagstadgad och som står inskriven i bygghandlingen.

Sist men inte minst så har vi omfattningen. Denna del visar hur många objekt/enheter som man avser kontrollera. Som vi varit inne på tidigare så är det inte nödvändigt att kontrollera alla objekt.
Man kanske väljer att kontrollera Alla don på vån 2 eller informerar om att kontrollen kommer att göras genom slumpmässigt utvalda objekt.

Ännu inte kund hos oss?

Om du undrar hur vår programvara kan underlätta vid upprättande av bland annat egenkontroller och övrigt kvalitetsarbete, ring oss så berättar vi gärna mer och hjälper dig att komma igång.
Tänk på att med vårt program har du inte bara egenkontrollerna i mobilen utan hela din KMA-Pärm!

Kontakta oss redan idag på info@pbdab.se eller 023-93890.