Det här artikeln är den första i en artikelserie som behandlar kvalitet-, miljö-, och arbetsmiljödokumentation. Det finns även en artikel som behandlar kemikalieförteckning. Du hittar den här: Så här gör du en korrekt kemikalieförteckning

Syftet med en riskanalys

Under de snart 16 år som vi varit verksamma har vi hållit kurser och seminarium om arbetsmiljö och riskanalyser. Vi tar alltid för vana att ställa frågan ”Varför gör vi en riskanalys?” och svaren vi får är nästan alltid desamma. ”Vi gör det för att beställaren kräver det”, eller ”Vi gör det för att vi måste”. Även om detta är sant, att kraven finns från såväl beställare som Arbetsmiljöverket och att vi faktiskt måste göra en riskanalys, så här bör vi stanna upp och fundera.

Det finns såklart en anledning till att det finns krav från beställare och Arbetsmiljöverket på just riskanalyser. En riskanalys gör vi för att vi vill säkerställa att våra anställda och andra personer på arbetsplatsen inte råkar ut för en olycka och för att förebygga ohälsa. Vi gör det också för att skydda eventuell egendom och omgivning från att ta skada vid en eventuell olycka. Det är emot den här bakgrunden som kraven finns från Arbetsmiljöverket.

Krav på en riskanalys

Grundkraven på en riskbedömning finns i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) sker i fyra steg:
1) Undersök arbetsmiljön
2) Bedöm riskerna
3) Vidta åtgärder
4 Kontrollera att åtgärderna har haft avsedd verkan

Arbetsgivaren är skyldig att regelbundet undersöka och bedöma riskerna. Bedömningen ska sedan leda till förslag på åtgärder som tar bort eller minimerar riskerna. Såväl bedömning som beslutade åtgärder skall vara skriftliga. De åtgärder som sedan vidtas skall kontrolleras så att de gett gott resultat.

Vanliga brister i arbetsmiljöarbetet

Att det ofta finns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet står klart. Dessa brister beror i många fall på osäkerhet och okunskap. Att undersöka arbetsmiljön, bedöma riskerna och vidta åtgärder fungerar dock oftast ganska väl. Enligt vår uppfattning så gör alla seriösa aktörer på marknaden en riskbedömning vid starten av ett projekt. Det som sedan ofta brister är regelbundenheten och uppföljningen. Vad vi måste förstå är att systematiskt arbetsmiljöarbete är en ständigt pågående
process under hela projektet.

Ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete

När vi gjort vår första riskanalys ska vi följa upp de åtgärder vi vidtagit för att se så att de haft avsedd verkan, dvs att de har tagit bort risken eller minskat den på det sätt vi tänkt. Om en åtgärd inte har haft avsedd verkan ska den ändras eller ersättas av en eller fler andra åtgärder. Det är också viktigt att vi hittar rutiner för att rapportera in nya risker som uppstår efter byggstarten. Dessa nyupptäckta risker bedöms givetvis som vanligt, vi vidtar åtgärder och utvärderar hur de vidtagna åtgärderna fungerat mot vårt mål att helt eliminera eller minska en risk.

En riskanalys i praktiken – Det är inte svårt

Att göra en undersökning av arbetsmiljön behöver inte vara särskilt svårt. Här kommer en genomgång av hur riskanalysarbetet kan se ut i praktiken.

Steg 1. Identifiera riskerna

Vi tittar helt enkelt på de arbetsmoment som ska utföras och vad dessa kan tänkas medföra för risker och dokumenterar dessa.

Steg 2. Bedöm riskerna

De identifierade riskerna kan vi sedan bedöma utifrån Sannolikhet och Konsekvens. Sannolikhet är just sannolikheten för att något kan inträffa medans Konsekvensen är en bedömning av vad följderna blir.

Steg 3. Räkna ut riskfaktorn

Oftast bedöms såväl sannolikhet som konsekvens med 1-5. När man sedan multiplicerar Sannolikhet med Konsekvens får vi fram något som brukar benämnas som Riskfaktor. Riskfaktorn ger en indikation på hur allvarlig arbetsmoment med kopplad risk är och därmed ge fingervisning i vilka arbetsmoment och risker som bör prioriteras. Den ger också en fingervisning om vilka arbetsmoment/risker som vi behöver vidta fler åtgärder för att eliminera eller minska och vilka som kanske inre kräver lika stora insatser. Riskfaktorn kan också kompletteras med färger, vanligt är att man använder sig av grön, gul och röd, där röd är den allvarligaste graden.

Steg 4. Ta fram en handlingsplan

När vi väl vet vilka arbetsmoment som innehåller risker och hur allvarliga riskerna är så lägger vi upp en handlingsplan på hur vi ska förebygga risken. Den här handlingsplanen består av en eller flera förslag på åtgärder som vi bör vidta. Handlingsplanen skall också dokumenteras. Dessa åtgärder går sedan från förslag till genomförande på arbetsplatsen.

Steg 5. Utvärdera åtgärder

Efter en tid gör vi sedan en utvärdering av vidtagna åtgärderna för att se så att de har haft den effekt vi önskat. Detta är inte så mycket svårare än vad det låter. Vi bedömer helt enkelt om risken helt eliminerats eller minskat så till den grad att vi är nöjda med en viss vidtagen åtgärd. Är vi inte nöjd med effekten av en vidtagen åtgärd så tar vi bort den icke fungerande åtgärden och ersätter med nya. De nya åtgärderna utvärderas givetvis också de efter en tid.

Processen som beskrivs ovan ger en komplett riskanalys och är inte speciellt svårt. Det behöver heller inte ta lång tid, i synnerhet inte med vår programvara.

Ännu inte kund hos oss?

Om du undrar hur vår programvara kan underlätta vid riskanalys och arbetsmiljöarbete så berättar vi gärna mer och hjälper dig att komma igång.

Kontakta oss redan idag på info@pbdab.se eller 023-93890.